Samföräldraskap stärks genom små, stora gärningar
Familjevårdare önskar starkare stöd i samföräldraskap särskilt i början och i slutet av placeringen. Små gärningar har stor betydelse, skriver Riina Malinen, Elli-Noora Peltonen och Anu Lehtosaari.
Samföräldraskap inom familjevården betyder att dela uppgifter i föräldraskapet särskilt mellan barnets föräldrar och familjevårdare, men också med socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter. Att stödja och stärka samföräldraskapet är inte bara en uppgift som gäller arbetstagaren i familjevården, utan det är ett gemensamt ansvar.
Kunskap som baserar sig på familjevårdsarbetarens kompetens om sina egna och andras uppgifter utgör grunden för samföräldraskapet. Denna grund stärks genom en fördelad förståelse om uppgifternas gränsytor och gemensamma ansvar, som växer fram i diskussioner.
Konkretiska exempel är till exempel att besöka rådgivningsbyrån tillsammans eller ha tillåtelse att sköta vissa föräldrauppgifter utan den andra parten. Ett smidigt samarbete kräver en kontinuerlig verbalisering av tankar, känslor och verksamhet samt en vilja att förstå den andra parten i föräldraskapet.
“Ofta saknar biologiska föräldrar förståelse om familjevårdarens roll, och även familjevårdaren förstår inte alltid sin egen roll.”
Familjevårdare
I lärdomsprovet Yhteisvanhemmuuteen saatu tuki ja tuen tarpeet lastensuojelun perhehoidossa – Perhehoitajien näkökulma, som färdigställdes hösten 2025, berättade familjevårdare att de önskar starkare stöd för samföräldraskapet särskilt i början och i slutet av placeringen.
Stödets betydelse är stor. För barnets välmående och att hela placeringen ska lyckas är det viktigt att föräldrauppgifterna kan skötas i samarbete. Motstridiga relationer mellan barnets biologiska förälder och familjevårdaren hänger ihop med barnets psykiska hälsa och beteendestörningar. Ett gemensamt synsätt på fostran ger barnet trygghet och hjälper vardagen att bli mer förutsägbar.
Känslan av delaktigheten i samföräldraskapet uppstår, när varje vuxen i barnets närhet litar på varandras sätt att ta hand om barnet och ger varandra erfarenheter av att det kan och klarar sig. Var och en kan i sin vardag göra små gärningar, som har stor betydelse för att skapa och upprätthålla en känsla av gemensam förmåga.
”Även om socialarbetaren har en strikt tidtabell, är det viktigt att ordna gemensamma möten mellan alla parter. Det är också viktigt att arbetstagarna kan stödja smidigheten i samföräldraskapet ur sina egna roller. Att bli hörd, att bli sedd och en genuin närvaro är åtminstone kärnaspekter som utgör en god grund för att börja bygga ett gemensamt föräldraskap”
Familjevårdare
När man i början av placeringen satsar på en lugn närvaro, lyssnande och ett bemötande som värdesätter alla parter, skapas förtroende och en starkare grund för samarbetet.
En ny familjevårdare behöver konkret stöd och hjälp, och redan i början av utbildningen behandlas de färdigheter som behövs för att bygga samföräldraskap. Under de första möten stödjer arbetstagarens närvaro en trygg och naturlig bekantskap.
Under placeringen hjälper det att identifiera den mångstämmiga vardagsexpertisen och att satsa på individuellt stöd, så att familjernas många slags behov kan mötas. Att stödja samföräldraskap kräver att arbetstagaren har en stark roll i samföräldraskapet. Det är en resurs, särkilt när man löser meningsskiljaktigheter och håller samarbetet i gång.
“Fosterföräldern är vardagens expert. Vi borde bli hörda mer. Vi är inte emot umgänge mellan barnet och föräldern, utan vi står på barnets sida. Vi vill barnets bästa, och eftersom vi lever i vardagen med barnet, vet vi ofta vad som är bäst.”
Familjevårdare
Efter att placeringen har avslutats, även i akuta situationer, kan man genom planering säkerställa att alla viktiga parter är medvetna om vad som händer. Då får alla parter uppleva att de fortfarande är en del av den gemensamma processen.
Stödet för samföräldraskapet fortsätter även efter placeringen har avslutats, eftersom det är betydelsefullt för både barnet och familjerna att upprätthålla de relationer som byggts upp under tiden i familjevård. Om placeringen avslutas plötsligt är det nödvändigt att familjevårdaren erbjuds en personlig möjlighet till känslomässigt bearbete, till exempel med hjälp av en mentor eller genom handledning.
“När den unga skulle flytta bort skulle jag ha behövt stöd med att ordna saker. Jag upplevde, att saker diskuterades med den unga, men att informationen inte nådde mig. Den unga fick stöd och uppmuntran att flytta, men fosterfamiljen lämnades utanför. Även biologiska foräldern och den unga hade kommit överens om flyttningen, och det kom som en överraskning för fosterfamiljen.”
Familjevårdare
När vi granskar stödet för samföräldraskapet inom familjevården märker vi att behoven liknar familjevårdarens övriga behov av stöd. Kanske visar detta att familjevårdens framgång bygger på samma principer, oavsett perspektiv: öppen kommunikation, planering och ett konkret sätt att följa med och stötta.
Genomförandet av dessa principer är en kontinuerlig process som stödjer både barnet och de vuxna som finns omkring barnet.
Läs bloggen på finska via denna länk. / Lue blogi suomeksi tästä linkistä.
Riina Malinen, socionom (yrkeshögskola)
Elli-Noora Peltonen, socionom (yrkeshögskola)
Anu Lehtosaari, utvecklingsledare, Perhehoitoliitto
Översättning: Jemina Paavola
Den här bloggen baserar sig på Riina Malinens och Elli-Noora Peltosens lärdomsprov för socionomexamen (yrkeshögskola) “Yhteisvanhemmuuteen saatu tuki ja tuen tarpeet lastensuojelun perhehoidossa – Perhehoitajien näkökulma” (2025). Du kan läsa lärdomsprovet via denna länk.
Lärdomsprovet har genomförts inom forskningsprojektet Lapsen ympärillä – Yhteisvanhemmuussuhteet lastensuojelun perhehoidossa (LYYPE, 2024-2026). Projektets mål är att producera och sprida kunskap om de gemensamma föräldraskaprelationer som bildas kring ett barn placerat i familjevård, ur biologiska föräldras, fosterföräldras och barnskyddsprofessionals perspektiv. Forskningsprojektet producerar ny kunskap som kan tillämpas i praktiken och utvecklingen av familjevård inom barnskyddet.
Projektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs av Jyväskylän ammattikorkeakoulu och Perhehoitoliitto samt Helsingfors universitet och Jyväskylä universitets Karleby universitetcenter Chydenius. Projektets samarbetspartner är Kasper – Kasvatus- ja perheneuvonta ry, Ensi- ja turvakotien liitto ry, Keski- Suomen ensi- ja turvakoti ry samt flera välfärdsområden.
Avainsanat: Barnskydd, familjevård, fosterföräldrar, JAMK, LYYPE, Perhehoitoliitto, Samföräldraskap, utveckling